wildmagic

Vi tog ett tårfyllt avsked av alla barnen på lägret i går kväll. Barnen grät och ville stanna kvar i Sverige. Vår Dima stod upp och tackade för att vi troddee på honom och vårt lilla nya fadderbarn ställde sig på en stol och tackade mig och Bosse för vad hon fått. Därefter på ljusceremonin stod hon och höll hårt i mig och Bosse en hel timme medan tårarna rann på hennes kinder. Det var så tufft. En av ledarna talade och sa att så mycket kärlek som barnen får här under 5 veckor får dom inte i Ukraina under flera år.